Hill & Knowlton

Det sanna värdet av världens regnskogar

21 oktober 2008

Varje dag hör vi om klimatförändringarna och vad vi kan göra åt dem: släcka lamporna, köra bil smartare eller mindre, sänka värmen och inte åka på semester. Dessvärre hamnar betydelsen av världens regnskogar sällan på förstasidan i tidningarna, fast omkring 240 hektar regnskog kommer att försvinna på den tid som det tar att läsa denna artikel. Detta skriver Edward Glover, ordförande för Iwokrama International Centre, som Hill & Knowlton är rådgivare åt på pro bono-basis.

Utmaningen

Den övergripande utmaningen ligger i att lyckas kommunicera ett nytt synsätt på hållbarhet när vi pratar regnskog: nämligen att förespråka konceptet att investeringar i regnskogarnas ekosystem är en stor del av lösningen på klimatförändringarna. Regnskogens fulla värde för mänskligheten måste synliggöras, för att nå en bred uppfattning om att regnskogen är mer värd levande än död. Effektiv och fantasifull kommunikation har en central roll att spela i denna process. Kort sagt handlar det om en dragkamp mellan kortsiktig vinst och långsiktigt tänkande.

Skövlingen av regnskogen drivs på av de ökande kraven på omedelbar lönsamhet för värdefulla ”cash crops” som timmer, soja, biobränslen och kött. Hårda finansiella värden överskuggar allt för ofta de mjukare och mindre kvantifierbara ekologiska värdena. Det finansiella värdet av en bestående regnskog är dock verkligt och kan kvantifieras.

Fakta

  • Världens kvarvarande skog står för en enorm mängd av världens naturliga lagring av koldioxid (så kallad CCS) – uppskattningsvis 1,2 miljarder ton per år. Baserat på att den nuvarande bästa tekniska lagringsmetoden av koldioxid är värd 50 dollar per ton lagrad koldioxid, kan regnskogarnas naturliga lagring kalkyleras till ett värde på 60 miljarder dollar, drygt 400 miljarder kronor. Varje år.
  • 13 miljoner hektar regnskog skövlas varje år – vilket motsvarar 1 800 stycken Beijing Olympic Stadium i timmen. Skövlingen reducerar inte bara jordens naturliga förmåga att ta upp och lagra koldioxid, utan ökar även koldioxidutsläppen direkt på grund av att allt timmer utom det mest värdefulla ädelträet bränns upp. Omkring 13 miljoner ton koldioxid per år ut – vilket är cirka 20 procent av det globala årliga koldioxidutsläppet.
  • Utsläppen kostar sedan omkring 234 miljarder dollar per år – drygt en biljon kronor – sett till dagens marknadsvärde, för att på industriell väg kompensera för dessa utsläpp.

Timret versus träden

Med den nuvarande nivån på de globala koldioxidutsläppen om 387 ppm (parts per million) och där den översta toleransgränsen uppskattas vara 450 ppm, kan det vara enbart ett årtionde eller två kvar tills att det inte finns någon återvändo för vår planet. Skövlingen av regnskogen accelererar kraftigt den processen.

En väsentlig del av den globala lösningen för att minska utsläppen dramatiskt är därför att rädda den resterande regnskogen: det gäller att förstå den kritiska nyttan som regnskogen har för ekosystemet genom att sätta ett större finansiellt värde på den genom innovativa finansiella mekanismer. Vidare står regnskogen för en enorm biologisk mångfald som är hotad, liksom tillvaron för alla de människor som under hållbara former lever av regnskogen.

Elektricitet, gas, olja, vatten och avfallshantering betalar de flesta för, men ingen betalar för de ”tjänster” som regnskogen bidrar med som vi alla är beroende av. Hur kan vi fånga och kvantifiera detta värde? Hur får vi de värdefulla regnskogarna att ses som långsiktiga tillgångar istället för kortsiktiga förbrukningsvaror?

Iwokrama-modellen

Iwokrama International Centre (IIC) grundades 1996 för att hantera ett reservat av 371 000 hektar regnskog i Guyana, ett land lika stort som Storbritannien och som ligger på den nordöstra axeln av Sydamerika. Reservatet är en del av regnskogen Guyana Shield, som gränsar till Amazonas och som genom en upplyst guyansk regering är tillägnad folket, staten och omvärlden, för att forskning om den globala uppvärmningen ska kunna genomföras. Iwokrama-skogen och dess forskningscentrum är unikt eftersom man tillhandahåller en miljö där konceptet om en hållbar skog kan testas och där miljövård, miljömässig balans och ekonomisk användning är lika viktiga.

IIC och den guyanska regeringen, Commonwealth-sekretariatet och andra aktörer håller på att tillsammans utveckla en ny modell för att göra det möjligt för länder med regnskog att generera signifikanta inkomster från tjänster inom ekosystem och kreativ miljövård.

Iwokrama-skogen siktar på att bli totalt självförsörjande genom fyra tydliga intäktsområden:

  • Selektiv trädfällning – Iwokrama är certifierade av Forest Stewardship Council (FSC). Det innebär att endast två eller tre fullvuxna träd per hektar fälls vart 60:e år – och endast i en liten del av reservatet. Hårt timmer med märkning kan användas även av de mest miljömedvetna konsumenterna. I år köps nästan allt certifierat timmer från Iwokrama av företag i Europa och USA.
  • Ekoturism – fågelskådning i regnskogen är mycket populärt och Iwokrama fortsätter att utveckla infrastruktur för gruppturer; för närvarande finns exempelvis 20 km skogsspår.
  • Utbildning – IIC erbjuder utbildning för andra som är involverade i regnskogshantering i Sydamerika och även i andra delar av världen.
  • Finansiella ‘utility bonds’, allmännyttiga obligationer – IIC arbetar tillsammans med Canopy Capital, ett privat företag från Storbritannien som är grundat för att hjälpa till att attrahera kapital till regnskogssfären. Målet är att vara pionjärer när det gäller skapa finansiella instrument där ett värde sätts på allmännyttan av de tjänster som går att utnyttja i regnskogen – generering av regn, biologisk mångfald samt bevarande av jord och koldioxid. Det är tänkt att detta ska gå bortom enkel ”eko-filantropi”. Obligationerna kommer att ge konkurrenskraftig avkastning och det kommer även att vara möjligt att handla med dem. Ett statligt stöd från Storbritannien eftersöks nu aktivt.

Ta vara på den eller förlora den

Regnskogarna återfinns främst i några av världens fattigaste länder, så kapitalet i skogarna måste generera inkomster som gynnar dessa länders ekonomier bättre än vad frestelsen att tillåta dagens utveckling gör.

Om det globala samfundet, som blir mer och mer medvetet om hur klimatförändringarna påverkar oss alla, vill att de tropiska skogarna ska överleva, krävs det att de tjänster som finns att tillgå i regnskogen inte förblir oupptäckta eller obetalda. IIC:s banbrytande lösning skulle kunna bana väg för hållbara och innovativa källor till intäkter i ett större perspektiv för att matcha en ny global prioritering om nationellt ägarskap och lokal förvaltning.

Om det appliceras i större skala skulle denna nya modell för att hantera regnskogen kunna bidra till att stoppa förstörelsen av regnskogen och skapa de impulser som krävs för att utveckla en ny internationell marknad där det utgår ersättning för ekosystemen. Denna ersättning skulle baseras på en professionell värdering av ländernas tillgångar i ekosystem, vilket skulle uppmuntra länder till att införa effektiva system för lokalt och nationellt styre, övervakning och kontroll.

Nästa steg

Vi måste uppmuntra de som kan och vill tänka strategiskt, till att avstå från frestelsen med det kortsiktiga alternativet och istället se långsiktigt.

Det svåra ligger i hur man ska övertala investerare och internationella makthavare att investera i skogarnas ekosystem och de tjänster som kan utvinnas där, samt att ta fram ett regelverk för hur man ska reglera denna handel. Mot bakgrund av successiva finansiella chocker och likviditetsbrist har de som tjänar pengar och upprättar policys en benägenhet att tänka kortsiktigt och i termer av obeprövade teknologiskt baserade CCS-lösningar.

Men klimatförändringarna väntar inte på någon – den arktiska isen fortsätter att smälta och skövlingen av regnskogarna och de samhällen som är beroende av dem fortsätter snabbt. Bara under den tid som det har tagit dig att läsa denna artikel har det avverkats omkring 200 hektar regnskog, ett område lika stort som 400 fotbollsplaner. Hur vi kan inspirera och övertyga investerare och beslutsfattare att komma över sin tveksamhet är en brådskande uppgift för IIC och dess partners.

Vi måste uppmuntra de som kan göra en skillnad att besluta sig för att vara involverade i att stötta initiativ som Iwokrama och dess vision. Nya vägar kan skapas, och om det investeras nu kan vi undvika en långt större räkning för alla senare. För att lyckas måste vi kommunicera det verkliga värdet av en tillgång som än så länge är orealiserad. Det är en stor utmaning och innebär mycket hårt arbete framöver, men är helt klart möjligt och absolut nödvändigt.

Edward Glover, Chair, IIC Board of Trustees and former British High Commissioner to Guyana

Hill & Knowlton är pro bono-rådgivare åt Iwokrama International Institute. Läs mer om Iwokrama-reservatet på http://www.iwokrama.org/home.htm