Analys och lärdomar av primärvalen i USA
Under 2008 kommer Hill & Knowlton att uppmärksamma det amerikanska presidentvalet på olika sätt. Bland annat så kommer Hill & Knowltons kontor i Washington och Bryssel bidra med analyser och information.
Först ut erbjuder vi en analys av gårdagens Super Tuesday, skriven av Johnny Munkhammar som ingår i Hill & Knowlton Sveriges Partner Programme.
Dagen efter ”Super Tuesday”, då 24 delstater i USA höll val av olika slag för att nominera presidentkandidater för de båda partierna, är läget mycket ovisst. John McCain har en tydlig ledning i Republikanerna, men Mitt Romney och Mike Huckabee har inte gett upp. I Demokraterna är det väldigt jämnt mellan Hillary Clinton och Barack Obama. Det vi nu vet är att kampanjerna kommer att fortsätta.
En vecka är som bekant en evighet i politiken. Den som för några månader sedan hade påstått att John McCain skulle vara ”frontrunner” för Republikanerna hade ansetts i bästa fall mycket okunnig. Han låg sist och pengarna var slut. Och få bedömde för bara två veckor sedan att Obama skulle ha en verklig chans mot Clinton. Blir det i slutändan McCain-Obama är det förvisso ett belägg för att amerikansk demokrati fungerar väl.
I stort sett hela förra året ledde Rudy Giuliani de nationella opinionsmätningarna för Republikanerna. Nu har han dragit sig ur, utan att ens ha varit nära att vinna primärvalen i en enda delstat. Det säger en del om begränsningarna i opinionsmätningar, i hög grad för att de inte kan förutse en dynamisk utveckling. Men även Giuliani underskattade denna dynamik och mediernas roll. Han satsade inget på de första delstaterna Iowa och New Hampshire utan fokuserade på Florida – men beskrevs vid Floridas val redan som ett misslyckande.
Politik – i synnerhet i dagens medielandskap och i ett så stort land – är som en orkan av händelser, strömningar och otaliga aktörer. Det är väldigt svårt ens för kandidater i primärval med stora ekonomiska resurser att styra dagordningen för debatten. Även goda strategier och väl utförda finjusteringar av budskap timme för timme kan falla platt. Kvar står ofta prövningar av kandidaternas egen karaktär, omdöme och engagemang.
Nya medier
Nya medier och kommunikationskanaler har etablerats under kampanjerna. Bloggar har sedan några år blivit ett normalt inslag i medielandskapet, som ökar granskningen och mångfalden i kommentarer. I hög grad utnyttjas de också som kampanjverktyg. YouTube har slagit igenom ordentligt under kampanjerna, inte minst då CNN genomförde sina valdebatter i samarbete med YouTube.
De flesta tester på nätet av vilken kandidat man sympatiserar mest med fokuserar på deras ståndpunkter i olika sakfrågor. Det är förvisso relevant. Men man bör hålla i åtanke att detta är programmen som ska vinna nomineringen i deras egna partier. Målgruppen är deras egna medlemmar. När nomineringen är vunnen och kampen gäller att besegra motståndarpartiet är målgruppen en bredare del av det amerikanska folket. Då kommer programmen att förändras och i hög grad flyttas mot den politiska mitten för att locka marginalväljare.
Irak och ekonomin
Det ämne som de flesta amerikaner satte som det viktigaste under större delen av förra året var Irak. De senaste veckorna har det varit ekonomin. Detta reflekterar sannolikt både att utvecklingen i Irak har förbättrats kraftigt och att osäkerheten om ekonomin har ökat. Givet att kandidater prioriterar långt på förhand vilka frågor de profilerar sig på kan sådana förskjutningar i väljarnas preferenser leda till förändrat stöd för olika kandidater.
Utgångsläget inför detta val är en lång republikansk dominans i amerikansk politik, både vad gäller presidentämbetet och kongressen. Denna kraftiga dominans under cirka 30 år har underbyggts både av ett omfattande idé och opinionsbildningsarbete av ett antal tankesmedjor och av ett välorganiserat parti. Maktskiftet i kongressen för ett år sedan och lågt stöd för President George W Bush skulle därmed bädda för att Demokraterna har presidentmakten säkrad. Så är det inte. Demokraterna har i många opinionsmätningar uppvisat ett än lägre stöd i opinionsmätningar än President Bush. Och John McCain har varit den starkaste kritikern av de politikområden – Irak och ekonomin – där många av de egna republikanerna har varit som mest missnöjda med Bush. Det betyder att han kan upplevas som nästan lika mycket outsider och ny kraft i Washington som Hillary Clinton. I sin tur – om det blir hon – har hon ett omfattande politiskt bagage med sig.
Stora skillnader i politiska landskap
Svenska bedömare tenderar vilja likna det amerikanska politiska landskapet vid vår politiska miljö. Men det finns stora skillnader. För det första är hela det politiska landskapet mer orienterat mot marknadsekonomi och låga skatter. För det andra finns mycket starkare klassiskt konservativa grupper än i Sverige. För det tredje är vänstern betydligt mer protektionistisk än här. John McCain motsvarar inte en svensk moderat och Hillary Clinton en svensk socialdemokrat; landskapet ser annorlunda ut där.
Kandidaternas politiska program innehåller många förslag och skiljer sig ofta åt. Som i alla val har de ett intresse av att markera skillnader snarare än likheter, för att profilera sig. I Irakfrågan står skiljelinjen mellan att dra sig ur eller vara kvar. I ekonomin står skiljelinjerna mellan frihandel och protektionism samt lite högre eller lite lägre skatter. Och i sjukvården är skillnaden mellan fortsatt frivilliga försäkringar eller obligatoriska. Men det finns också stora likheter – alla kandidater lär exempelvis behålla USA som en tydlig marknadsekonomi med en aktiv utrikespolitik.
Relationen med Europa
Och hur påverkas relationen med Europa av vilka kandidater det blir? Under George W Bushs första mandatperiod lade sig onekligen ett istäcke över Atlanten. Detta förbättrades dock tydligt redan under hans andra period, både tack vare diplomatiska insatser och nya politiska ledare i Frankrike och Tyskland. I grunden finns mycket starka ekonomiska band mellan Europa och USA som talar för att politiken bör följa därefter. John McCain har stor utrikespolitisk erfarenhet och både Obama och Clinton har betonat betydelsen av starkare band till Europa.
Inom det ekonomiska området finns ett antal skillnader, om skatter och handel. Men det nu uppkomna läget med risken för en amerikansk recession har också skapat stor enighet. Federal Reserve har på ett närmast panikartat vis sänkt styrräntan. Och i stort sett alla politiker har enats om att ett finanspolitiskt stimulanspaket är nödvändigt. Just nu pågår en sorts återgång till Keynesiansk stimulanspolitik. Den ende som har uttalat sig skeptisk mot sådana åtgärder är John McCain. Han vill också minska det federala budgetunderskottet med lägre utgifter, medan Clinton och Obama lutar åt högre skatter.
Sannolikt dröjer det ännu en tid innan vi vet vilka de två kandidaterna blir. Men politiken kommer att förbli en dynamisk verksamhet och en vecka är en evighet. Väldigt mycket lär fortsätta förändras även när de verkliga kampanjerna inför valet i november drar igång. Det vi vet är att mycket som verkar säkert ofta inte är det.
Johnny Munkhammar
Johnny Munkhammar ingår i Hill & Knowltons Partner Programme - ett program för exklusiva samarbetsavtal mellan Hill & Knowlton Sverige och personer med olika kompetenser och bakgrunder.
Kontakt:
Francisca Herodes, Public Affairs
francisca.herodes@hillandknowlton.com